Idag var Diesel påväg tillbaka till uppfödarn, han drev mej vansinne när vi var på sportfälltet. Efter en promenad runt planerna tog jag och satt mej på en bänk så Diesel kunde träna passivitet, brukar tycka jag har tålamod men idag rann det över efter ett ihårdigt gnäll både högt och lågt i 50 min där gick tålamodet slut så vi gick till bilen och åkte hemmåt. I bilen fick han syn på en hund och började skälla nått så förbaskat då brast det för mej skrek allt vad jag orkade till han att vara tyst, reaktionen från skuffen var en väldigt förvånad hund som titta på mej som att "men matte inte visste jag att du kunde bli så arg" det kanske inte var min ljusaste stund. Ska man försöka se nått possetivt på det hela så, på resten av hemvägen så åkte vi förbi en labbe och senare en bullmastiff som han såg men inte ett knyst hördes från skuffen, han vågade väll inget annat :-)